Jättekast är helt enkelt flyttblock som har flyttats tillsammans med inlandsisen. De stora stenarna färdades i och på inlandsisen och när isen sedan smälte hamnade stenarna i olika ställen. Vissa stenar kan ha färdats i isberg och har därför hamnat långt ifrån det berg där stenen hade kommit.
Idag finner man dessa klippblock överallt i naturen och även på åkrar och fält.
Förr i svensk folktro trodde man att flyttblocken hade hamnat just i dessa platser eftersom ilskna jättar försökte kasta flyttblocken mot kyrkorna på grund av att de inte tålde klangen. Ganska bra prickskyttare var de nämligen inte, klippblocken föll på fält och åkrar. Om en stor sten hamnade bredvid en kyrka så var det tydligen en jätte som slängde den dit och hoppades att stenen skulle träffa kyrkan. Enligt våra gamla svenska folksägner så avskyrde jättarna allt som hade med kristendomen att göra.
Ett av Sveriges mest omtalade jättekast är Klövasten i Glemminge socken.
Forskare menar att tron på jättar som förklarar sådana geologiska fenomen är ett sätt för människor att försöka förstå och ge mening åt naturföreteelser som de inte kan förklara utifrån sin egen kunskap.
Folktro och monster 
Lämna en kommentar