Svenska folksagor del 17 Jättarnas tre rika söner

Det fanns en gång två jättar som bodde inuti ett berg i Malmö. Det var ett stort berg. Där bodde hans söner, som var ädla jättar klädda i fina smycken. En natt vandrade jättefar på en slingrande stig, buskar plattades när han trampade på dem med sina stora fötter. Han skulle nämligen börja odla ny mark och behövde både jord och vatten. Sen även utrymme i skogen, så inte träd var i vägen. Bland träden dök två män. De var stora och långa, deras kläder var slitna och lite gammeldags. Ena mannen bar på en hatt. Inga människor bär hatt nuförtiden. De hade varit isolerade pågrund av religiösa skäl och därför levde de sina liv i skogen. Eremiter sades de vara. Eremiterna hade valt att isolera sig och de ville vara själva. Jättesönerna kikade fram från hålan genom en fönsterglugg. De tyckte att eremiterna liknade trollen, och att de levde borta från mänskliga trakter såsom byar och städer. Jättefar satte sig ner för att berätta att det har funnits varulvar i denna skog, precis inne i grottan där jättarna bodde. Men nu har varulvarna blivit fria från deras förbannelse och blivit vanliga människor. När eremiterna gick in till grottan såg de en enorm kvinna med vårtor på ansiktet och en stor bakspade i ena handen. Kvinnan var jättemamman. Jättesönernas vårdare som sköter om dem och tvättar barnen i havet. Men nu började det skymma och ögonen gnistrade på jättefar, jättemor och jättebarnen. Jättemamman satt på en stol vid matbordet. Eskil och hans bror tänkte leva ifred och lämnade jättarna ifred. Men så lämnade jättarna och deras rika söner hela skogen och flyttade djupare till Malmös berg. Där deras söner fick bli ståtliga prinsar. Molnen täckte solen, som inte nådde skogen. Bergatrollen vallade kreaturen och visade jättarna hur man bestiger berg, men bergatrollen hade också arbetat i guldgruvan. Om frun vill, så kan ni bo nära oss, vi har massor av guld sa trollet. Trollet var klädd i slitna kläder och hade örhängen i öronen. Bergatrollen bodde i Malmös bergiga landskap inuti stora berg med deras familjer. Stenarna i berget var gråa, grottorna var mörka och bergstopparna var av gräs. När jättemamman gick in såg hon ett bergatroll sitta och vila på en säng. Han var äldre än bergen i Malmö och höll den ena håriga foten på knät.

Ursäkta men vilka är här? undrade Trulle. Det är bara jag sa jättemamman till svar, Trulle reste sig från sängen och gäspade stort sen tog han en väldig träklubba och gick på jakt. Bergatrollet Trulle mötte björnar i skogen och sen svingade han klubban på björnen. Efteråt släpade Trulle på björnen mot grottan till de andra bergatrollen och jättarna. Inne i jättarnas berg, hände det saker. Jättemamman klädde noggrant barnen i guld och ädelstenar för att få barnen bli de ädlaste jättarna i hela berget. Bakom jättemamman stog Trulle med leende min. Det var fina söner ni har sa Trulle och visade en krona som han hade på sig för många hundra år sedan. När han gick sin väg, skymtade det fram ett större bergatroll med en stor ko bredvid sig.

Till slut samlades både bergatroll och jättar till den stora salen, långt inne i berget, där jättefar och ett bergatroll vid namn Krasus välkomnade de. Jättarnas söner fick bli ståtliga prinsar och en bergtagen flicka tvingades att gifta sig med den äldre sonen av jättarna. Den bergtagna flickan var fånge hos bergatrollen. Krasus var större än de andra och klädd i ett skynke och hade vårtor över hela ansiktet och en lång svans. Hela Malmöberg blev fri från jättar och bergatroll när byborna tvingade de bort.